Efter fotograferingen skulle vi lyxa till tillvaron med lunch på stan. När vi stod och köade så kommer en tjej ropande; "Finns det någon sjukvårdspersonal här?". Jag sprang ut och var beredd på allt, men kanske inte det som mötte mig.
I famnen hade hon en blå, helt livlös liten flicka, utan andning. Jag tog helt förgivet att hon satt i halsen och började dunka henne på ryggen tills kvinnan sade något om att hon haft feber och kramper. Så jag fick hjälp med att lägga henne i skuggan, på en filt, i framstupa sidoläge.
Hon återfick andningen spontant och fick genast bättre färg. Ambulans tillkallades. Jag bad någon hämta hennes mamma, som förståss, var helt chockad. Efter en kort stund kom ambulanspersonalen och flickan hade börjat öppna ögonen lite smått. Flickan och mamman åkte iväg med ambulansen.
Jag hoppas verkligen att allt gått bra för dem! Och vad trevligt att se hur människor kom och hjälpte till med allting.
Dagens händelse fick mig återigen att tänka på hur skör tillvaron är. Så ta hand om varandra!
Krama varandra ofta!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar